Paret jag har tillhör nog kategorin myggbett, som iof med diverse uppuffning nog kanske kan komma upp i storleken av en mindre häckande svala om jag anstränger mig. De är liksom så små att jag utan större undersökning nog kan gissa att inte bara en stor del av jordens kvinnliga befolkning utan även en rätt stor del av den manliga har större tuttar än jag. Egentligen borde jag kanske gå runt och vara ledsen och missnöjd med detta och känna mig fruktansvärt okvinnlig. Helt ärligt kan jag dock säga att jag är fruktansvärt nöjd med den storlek jag fått och detta av praktiska skäl. Visst vore det kanske tjusigare med en större storlek men om man ser till helheten tror jag inte detta faktum skulle dra upp betyget för min helhet. En rostig ful Volvo 240 blir liksom inte så himla mycket tjusigare med supersnitsiga aluminiumfälgar och samma är det med mig, ett par silikontuttar gör liksom inte en stjärna av en bondtös. Nej jag tycker mina myggbett är väldigt praktiska, de skumpar inte runt när jag tränar och jag behöver således inte binda fast dem med dubbla sportbehåar för att de inte skall komma i sådan självsvängning att de nockar mig. Jag drabbas heller inte av såkallad pattsvett i vecken under brösten då jag helt saknar sådana pattveck. Jag vet också alltid vart brösten är, de finns alltid placerade ovanpå bröstkorgen och kan omöjligt smita iväg in i armhålor eller liknande. Jag kan också i stort sett knalla in i vilken klädaffär som helllst och hitta behås som passar mig, myggbetten går liksom att stänga in med lite vad som hellst. Dessutom är min storlek väldigt ekonomisk eftersom just min storlek ofta finns på REA eller på utförsäljningar, det är liksom inte så många som är som jag tydligen. En annan fördel är också att karlar tittar mig i ögonen och inte 20 cm längre ner när de pratar med mig, misstänker att ex Victoria Silvstedt har betydligt svårare för att få ögonkontakt med det motsatta könet.
Givetvis är allt inte bara positivt med att ha små behag men eftersom jag inte har lust att genomföra någon silikonoperation är det bara att fokusera på det positiva och acceptera det man har. När jag lite missmodigt någon gång spanar in mina små myggbett brukar jag tänka på vad en arbetskamrat en gång sa till mig "En fin byst kan man inte klämma fast en penna under". Enligt den definitionen har jag absolut en fin byst för det är stört omöjligt att klämma fast en penna under mina bröst, jag saknar ju som tidigare sagt "pattsvettsvecket". Nu skall inte ni som har möjlighet att hänga fast en penna bli ledsna för detta är absolut inte den fina bystens absoluta definiton, men när jag deppar lite så kan det vara roligt att låtsas det för då stiger humöret lite.
Jag är som sagt ganska tillfreds med myggbetten och ytterligare lite nöjdare blev jag härom dagen då jag satt och läste i tidningen Må Bra. Där stod nämligen en liten notis om den nya flugan bland behåar, La Decolette, en behå som används nattetid för att separera brösten. Jag höjde på ögonbrynen eftersom jag hört många kvinnor som just spänner fast brösten nattetid för att de inte skall separeras och smita in i armhålorna, La Decolette lät som en skapelse som just aktivt puttade ut brösten i armhålorna vilket lät obekvämt. Nu visade det sig att La Decolette var skapad för att lösa en av denna tidens, för mig okända, I-landsproblem, rynkor i dekolletaget. Det är så att när brösten far omkring på natten så skapar detta rynkor i dekolletaget på dagtid vilket dagens kvinnor tydligen inte kan acceptera. När jag läst den lilla notisen spanande jag neråt och sedan log jag för jag insåg att jag aldrig någonsin kommer behöva en La Decolette. Mina små myggbett är nämligen så små att man får dra och slita ganska rejält för att ens kunna fixa EN rynka mellan brösten eller klyfta som vi säger när rynkan är önskad. Jag har en klyfta men den är bred, inte ens värsta varianten av Wonderbra kan fixa en snygg smal klyfta på mig. Så jag drog en lättnadens suck när jag insåg att rynkor mellan brösten inte var ett problem jag varken behövde vara ledsen för eller åtgärda med en La Decolette. Leende konstaterade jag att antagligen kommer jag vara rynkig som ett russin om jag blir gammal men mellan brösten där kommer det vara slätt.
Sedan kan man ju fråga sig om verkligen rynkor är ett problem. Jag tycker att människor som accepterar sitt åldrande är de vackraste människorna. Människor som accpeterar sig själva och är nöjda med vad de har på naturlig väg har en speciell utstrålning som får alla rynkor och andra skruppler att blekna. Inte sällan tycker jag att de som försöker fuska sig unga genom hårfärg, silikon, botox och diverse kirurgiska ingrepp oftast bara förstärker sin ålder eftersom utseendet slutar vara naturligt. Så även om ni vackra kvinnor och män nu spanat ner i era klyftor (erkänn att ni inte kunnat låta bli at kolla hur det ser ut på rynkfronten hos er) och hittat små rynkor så spar pengarna och strunta i att köpa en La Decolette för ni duger som ni är och är vackra trots en och annan liten rynka här och där.
Bröstseparator...
Karolina visar upp ett rynkfritt (och klyftfritt) dekolletage.
När vi ändå diskuterar bröst måste jag få ta upp ytterligare en bröstrelaterad fråga. Varför går så många karlar runt och tror att vi tjejer går runt och känner på varandras bröst? Eller är det bara jag som inte klämmer på mina kvinnliga vänners bröst? Jag och en kille disskuterade silikonbröst häromdagen och han frågade då mig om hur silikonbröst kändes. "Ehh varför skulle jag veta det?" sa jag. "Nä jag tänkte att du kanske hade någon vännina med silikon i brösten" sa han. "Kanske jag har men bara för att det är så innebär väl inte det att jag vet hur det känns?" replikerade jag lite frågande. "Trodde kanske att du fått känna på dem?". Uttryckte han som om det var det naturligaste i världen att vänninor träffas och känner på varandras bröst. Vet inte hur det är hos andra men jag låter gärna mina myggbett endast vara "öppna för klämning" för utvalda män och mig själv, något annat anser jag inte nödvändigt. Kanske är det jag som är konstig men jag misstänker att denna "Tjejer-klämmer-varandra-på-brösten-fantasi" är en våtfantasi och är det så att det piggar upp det manliga släktet så skall jag inte lägga mig i. Fantisera på ni så spar jag och mina myggbett på hemligheten om hur det egentligen förhåller sig med klämmandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar