torsdag 31 mars 2011

Här dansar Herr Gurka

Som ni kanske minns förfärade jag mig för ett tag sedan över några kokboksförattares vilja att hitta fler användningsområden för gurkan, om ni inte minns finns möjlighet till uppdatering här. Jag kan ärligt säga att jag inte direkt var sugen på att testa dessa recept, det mesta lät ganska oätligt, men ändock var jag väldigt nyfiken på att testa exakt hur vidrigt det skulle vara. Så i helgen inviterade jag några testkaniner till en helkväll i gurkans tecken och åkte till ICA och köpte 15 gurkor, dvs ungefär 4 kilo gurka. Som min syster sa "Vi kan ju i alla fall titta på maten" och denna något skeptiska inställning fanns nog hos oss allihop. För säkerhetsskull hade vi några burkar korv som skulle kunna täcka upp om gurkrätterna skulle visa sig oätliga, men dessa förblev oöppnade eftersom gurkrätterna var oväntat mättande och faktiskt ganska smakfulla. Visst finns det mycket mat som jag hellre skulle äta men gurkrätterna smakade absolut inte illa och var som sagt oväntat mättande. Var inte möjligt att testa alla gurkrecept jag hittat denna kväll så fortfarande finns några trevliga recept kvar att testa, gurksoppa exempelvis, så gurkkvällarna kanske får en fortsättning framöver.

 Kvällens meny såg ut enligt följande:

Välkomstdrink & Småplock
Gurkdrink
Gurkbåt med ädelost och parmasegel
Gurktunna med Roquefortost
Toast med gurka i sur grädde

Förrätt
Champinjongratinerad gurka

Huvudrätt
Lax med gurkfjäll serverad med varm gurksallad

Dessert
Gurkkakor black & white med vispad grädde


Tillbehör
Gurkbröd


Det är inte varje dag jag köper 15 st gurkor på ICA, en rejäl hög blev det och alla utom en halv gick åt.


En given deltagare på gurkkvällen var gurkkaktusen, denna numera lite bortglömda "gå-bort-present" som förekom på nästan alla barnkalas som jag besökte som liten. Russin som jord och sedan fullt med gelehallon som spetsas med tandpetare och satts fast i gurkan. Ett givet tillbehör är den egentillverkade "snygg-krukan" som gjorts av en plasthink och ett lager med aluminiumfolie.


Packat för avfärd mot middagsvärdarna.


Kvällen till ära i gröna kläder är systern med make i fullfärd med att tillverka gurkbåtar och gurkfjäll.


Brodern piffar till sina gurktunnor med paprika medan svågern återvinner gurkbåtsrester till drinktillbehör.


Givetvis gick kvällens dukning i grönt med gurkkaktusen som blickfång mitt på bordet.


En enkel men god gurkdrink bestående av gurkbitar och päroncider.


Fyllningen till gurktunnorna skulle göras av lika delar majonnäs och roquefortost vilket lät lite halvgott. Blev faktiskt en trevlig röra som smakade helt ok. Till och med jag som normalt inte gillar mögelost måste medge att jag inte tyckte det smakade illa.


Några aptitretare innan middagen. Längst till vänster gurktunnor med Roquefortost, enkelt men gott litet småplock. I mitten toast med gurka i sur grädde vilket var väldigt gott, det något söta brödet bröt av fint mot den sura gurkblandningen uppepå. Längst till höger gurkbåtar med ädelost och parmasegel, enkelt och helt ätbart, bra grej att sysselsätta barn (eller svågrar) med.


Inte varje dag man kokar gurka.


Den färdigkokta gurkan i väntan på att bli täckt av stuvning.


Kvällens förrätt, champinjongratinerad gurka. Smakade gott men vi konstaterade att det inte hade så mycket med den dallriga gurkan i botten att göra, det hade gått lika bra att äta enbart gratinerad stuvning. Gurkan som först kokts och sedan gratinerats i ugn var ganska lealös och saknade helt tuggmotstånd, bra rätt för personer som behöver lättuggad mat.


"Det här var fan inte gott", var broderns kommentar om den varma gurksalladen med citron- och honungssmak, vi andra tyckte att det var ätbart men inte mer. Väldigt speciellt att äta var det iaf, har nog aldrig ätit stekt gurka innan. Laxen som klätts med sås och gurkfjäll smakade bra.


De bakade inslagen under middagen, två sorters gurkkaka och två sorters gurkbröd, kommer att få egna inlägg så det blir snart ännu mera gurka på en blogg nära dig :).

1 kommentar:

  1. Så mycket gurka och den där gurkkaktusen med gelehallon känner man ju allt igen,fast det var tokmånga år sedan jag såg en s¨dan sist :-)

    SvaraRadera