måndag 21 februari 2011

Carl Butler - Mannen som dödar aptiten

Jag fyndade några kokböcker på auktion för någon vecka sedan och bland dessa fanns Carl Butlers Kokbok. Redan utsidan skvallrade om att den kanske inte skulle bli en så inspirerande läsning men det var mycket mycket värre än jag trodde. Sätt denna hemska bok i händerna på vem som hellst och den personen kommer genast förlora all sin aptit och matlust. Jag tror att man skulle kunna lansera en Carl-Butler diet som baseras på att en person endast får titta i denna kokbok, garanterat större viktnedgång än GI-dieten och LCHF-dieten tror jag. Egentligen är det inget fel på maten, den är säkert jättegod, men bilderna är alla så tråkiga och fantasilösa att det nog varit mer inspirerande om boken saknat bilder helt. En ledtråd till alla fantasilösa och tråkiga uppläggningar av maten som finns i boken står i baksidestexten "Här är kanske på plats att berätta att jag varit på SAS i 14 år...". Flygplansmat är väl inte direkt känd för att vara rolig och om Butler hämtat inspiration där så förstår jag hans trista matuppläggningar. Nu skall väl Butler försvaras med att boken är skriven på 70-talet och då var väl all mat brun, trist och tråkig så den var säkert helt ok på den tiden. Idag blir man dock smått mörkrädd av att titta i den eftersom vi idag allt mer bläddrar i kokböcker för att få inspiration.

En sak har i alla fall Butler rätt i och det står på bokens framsida. " En vacker dag behöver du varken mina eller andras råd. Bara lite ny inspiration i bland. Då lagar du inte längre min mat, eller någon annans mat. Du lagar din egen". Helt rätt Butler idag behöver vi inte längre din bok och vår nya inspiration hämtar vi med glädje hos någon annan. Skall med glädje kasta tråkboken i soporna och fortsätta med att laga mat på mitt sätt.

Brun mat på brun-vit tallrik som står på brunt underlag, sådär spännande. För övrigt undrar jag om de bruna grönsakerna var slut i affären, ser lite tomt ut på grönsaksfronten tycker jag.

Hur kunde lammrullader och engelsk fruktkaka hamna på samma uppslag?

I jämförelse med "Campinjoner och spenat" så låter ju "Kanin i senapssås" riktigt spännande. Notera att kaningrytan har exakt samma beiga nyans som lergodsskålen den finns i.

T.o.m chokladpuddingen gjord på Ekströms pulver ser nog mer spännande ut än den här Butler-varianten.

En titt ner i komposthinken? Nej bara en Coq au vin. Alltså kunde man inte torkat av och snyggat till kanterna lite på uppläggningsskålen?

Sjävklart dödar Butler effektivt även suget efter Créme caramel.

Oj nu har Butler hittat grönsakerna! De gömde sig visst i frysdisken!

Äta enligt tallriksmodellen innebär halva tallriken gryta och halva tallriken ris, eller? Ananasen och citronen utgör givetvis ett fullt tillräckligt grönsaksinnehåll.

Ytterliggare en variant av tallriksmodellen, jag är ganska säker på att det inte går att göra en tråkigare uppläggning... "Ät med osaltat ris, tomatchutney och skivad gurka blandad med yoghurt" antagligen går det inte heller att göra tråkigare och smaklösare mat.

Den skydige själv... Också ganska brun och tråkig...

2 kommentarer:

  1. Den bruna maten :-), så 70-tal , har en en hel låda med receptkort, Mästerkockens receptlåda och bilderna på maträtterna ser precis ut som på bilderna i kokboken, bruna, tråkiga och inte direkt aptitliga, fast det är kul att bläddra igenom receptkorten och läsa beskrivningarna på maträtterna, och mer avancerat mjöl än vetemjöl verkade man köpa i hälsokostaffären :-)

    SvaraRadera
  2. Men det passer inn i imagen fra '70-tallet da. Alt var jo brunt. Klær, møbler, interiør, biler...

    SvaraRadera