Bageri Boestorp: Våfflor i "uteköket"

En trend som blivit väldigt het de senaste åren är att förse sin trädgård med ett trevligt utekök. I inredningstidningar så här års finns det i varje nummer med minst ett reportage där det förekommer ett utekök med lycklig ägare. Att laga mat i detta trendiga supersnygga kök beskrivs som såååå härligt och man lagar minsan all mat utomhus i detta kök sommartid. Visst ser det himla snyggt ut men jag måste medge att jag är ganska skeptisk. Att stå ute i 34 gradiga värme och laga mat i stekande sol med blinnigar och flugor susande i luften kan inte var särskillt härligt. Och hur praktiskt kan det egentligen vara att behöva bära alla grejer ut och in hela tiden, vad jag förstått är utekylskåp inte lika vanligt. Jag ser också framför mig när grannens katt eller hund för den delen (kan den springa till vår kompost och käka så tror jag nog att den skulle lära sig var vårt utekök var också ganska snabbt) vid ett obevakat ögonblick för ser sig av den goda maten.

Som sagt något utekök blir det nog inte i Boestorp men i veckan så gjorde jag faktiskt ett sorts test. Vi blev sugna på våfflor en kväll och bestämde oss för att göra det fram på kvällskvisten. Problemet hos oss är dock att vi har en spisfläkt som liksom inte är det effektivaste Gud skapat om man säger så. Efter en våffelbakning inomhus får man leva med att det luktar våffla i huset i en vecka och det är inte så trevligt. Så jag kläckte den smarta idén att vi kanske skulle kunna fixa till ett litet våffelkök utomhus eftersom det var fint väder och på det viset slippa oset i huset. Vi skred till verket och senare den kvällen kunde vi avnjuta våfflor i ett osfritt hus. Trots fördelen med att slippa oset så fanns det dock vissa nackdelar med att vara utomhus, som befarat kom hela Boestorps alla flugor på besök för att vara med på kalaset och detta gjorde även vår katt Dexter som tyckte att våffelbakning var väldigt intressant. Men våfflor blev det som smakade super och även jag kan nog i fortsättningen tänka mig utekök ibland fast aldrig som permanent lösning.

Just våffelbakning är en aktivitet som nog gjort en och annan husmoder (man) minst sagt aggresiv när det hela inte riktigt avlöper som det skall. Fastbrända våfflor i järnet har en förmåga att få den mest sansade människa att tappa humöret och kasta ut våffeljärnet genom fönstret. Jag drog en lärdom när jag som liten kom hem tillsammans med mamma och fann ett hysteriskt syskon (minns inte vilket) i köket med en hög fastbrända våfflor. Minns då att min mor frågade om syskonet hade haft ägg i smeten, syskonet sa nej och mamma svarade då att ägg måste man ha i annars bränner det fast lättare. Detta la jag på minnet och eftersom jag har lite lätt att bli aggresiv i köket bakar jag numera alltid äggvåfflor. Dagens nya fina teflonbelagda våffeljärn gör säkert det lättare att lyckas utan vidbränning men dessa tycker jag är allt för långsamma, de blir inte lika varma som de äldre och gör att våffelbakningen tar evigheter. Jag har ett gammalt hederligt svintungt järn som gjordes när ordet teflon inte fanns och som blir riktigt varmt och bakar snabbt och som funkar utmärkt till mina äggvåfflor.

ÄGGVÅFFLOR

Cirka 10 laggar

50 g smör
2 st ägg
6-7 dl mjölk
5 dl vetemjöl
2 krm salt

Smält smöret och låt det svalna. Vispa sönder äggen i en skål och tillsätt hälften av mjölken och hela mängden vetemjöl och salt. Vispa smeten slät och tillsätt sedan resten av mjölken och matfettet. Hetta upp våffeljärnet och smörj laggen med smör. Grädda våfflorna guldgula.